Jag en växelviktare

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAJag har sedan jag fyllde 30 år växlat i vikt. Naturligtvis har jag som de flesta växelviktare försökt hålla en slank och lätt kropp, men kilo lades till kilo.

Problem på arbetsplats med mobbning fick vikten att nå oproportionerligt vansinniga proportioner, med 92 kilo och BMI på 32 som slutlig vikt. Idag 77 kg.

I dagarna läste jag en blogg av Lennart Guldbrandsson om ”Hur jag gick ner 15 kilo på ett år”. Naturligtvis läste jag det Lennart skrev som en hungrig varg med mat i sikte.

Här följer ett utdrag ur Lennarts text:

Så här gjorde jag

Min förändring började för flera år sedan när jag läste en bok som heter Smala människors sju hemligheter av Vikki Hansen och Shawn Goodman. Det var inte en bok som jag sen har läst och läst om, och tycker är det bästa som finns. Men det började som sagt med den boken.

Den boken handlar om hur det startar med att man tänker som en smal människa, till exempel att man äter medvetet. Här är de sju hemligheterna:

  • Lyssna på kroppen, inte förståndet
  • Ät medvetet och utan att döma
  • Ät bara när du känner fysisk hunger
  • Sluta ät när du är tillfredsställd, inte mätt – man känner igen det på att maten smakar papp
  • Ät det du helst av allt vill ha
  • Lägg märke till hur kroppen mår efter det att du har ätit
  • Hedra dina känslor, begrav dem inte i mat

—————–

Naturligtvis har jag förstått det Lennart berättade i sin blogg, men jag har ändå beställt boken för att ha den som en bibel, i mitt kommande försök om hur man tänker som en smal människa.

Nu blir det intensiv träning i hur jag som en ganska mullig människa under årtionden, ska kunna tänka som en smal människa i framtiden.

Resan började idag när jag lagade köttbullar med makaroner till frun och mig. För första gången sedan mycket lång tid tillbaka ”smakade maten något”.

Jag önskar er alla en ”lätt sommar”.

Glad LCHF-midsommar!

Hej,

Jag förmedlar ett inlägg från DietDoctor här. Det är trevliga midsommarförslag.

Årets kanske härligaste högtid närmar sig – på fredag är det midsommarafton. En högtid som vi förknippar med gemenskap, kransar i håret, små grodorna runt midsommarstången och framför allt riktigt god mat! Sill, lax, pajer, grillat kött, jordgubbar, glass – oavsett hur du väljer att fira finns det så mycket gott att äta.

Vi har samlat de bästa tipsen och recepten för en lyckad midsommarfest med mat som gör gott för både kropp och själ. Du hittar dem här >

Må gott och lev väl!

Swisha gärna någon krona till 0730-34 49 07

100 gram kolhydrater per dag

Hur lite kolhydrater innebär LCHF?

LCHF

Hur lite kolhydrater innebär lågkolhydratkost? Det beror på. Det beror på vad du vill uppnå.

LCHF definieras ofta som en kost som håller sig under 100 gram kolhydrater per dag. Generellt sett är att ju färre kolhydrater desto effektivare. Snabbare viktnedgång utan hunger. Snabbare och kraftigare reversering av typ 2-diabetes. 1 Att äta en mindre mängd kolhydrater kan också göra kosten mer restriktiv och möjligen mer utmanande.

På Diet Doctor rekommenderar vi recept och veckomenyer för upp till 100 gram kolhydrater per dag. Här är tre exempel på hur en LCHF-tallrik kan se ut, beroende på hur mycket kolhydrater du äter varje dag. (Det gula är fantastiskt gott örtsmör).

Läs mer om LCHF

Må gott och lev väl.

6 råd mot virusinfektion

Nu i virustider läser jag ett mycket intressant blogginlägg av Dr Sanna Ehdin – att ta till sig.

Lite fakta för att göra er nyfikna:

Virusinfektion är pH-beroende
Data tyder på att Coronaviruset IBV (som infekterar bronkerna) använder en direkt, lågt pH-beroende virus-cell-fusion (sammansmältning som är en förutsättning för infektion). Fusionen sker inte vid neutralt pH utan processen är beroende av lågt pH. Vid pH 5,5 erhålls en halv-maximal fusionshastighet, medan lite eller inget sker vid ett pH över 6,0. Studien från Cornell Universitetet i USA fann att fusionen även är temperaturberoende, och minskade betydligt vid lägre temperaturer (20°C).

Ett utdrag från bloggen:

Kroppen bekämpar hela tiden virusinfektioner genom att identifiera och eliminera virusinfekterade celler. Nyckeln till bra virusförsvar är därför att hålla sitt immunförsvar starkt och högt! Här får du 6 enkla råd för ett gott första försvar: – att basa kroppen med bikarbonat, näsandas, göra nässköljning, tvätta händerna ofta, åtgärda förstoppning och vara glad och lättsam i humöret!

Immunförsvaret har flera barriärer där det första försvaret är huden, slemhinnorna och den sura och enymrika magsaften. Dessa ger ett mekaniskt och kemiskt skydd (sur miljö i magsäcken och enzymer som kan bryta ner bakteriers cellvägg). Det andra immunförsvaret finns inne i kroppen, där celler och lösliga aktiva substanser skapar rodnad, värme, svullnad och smärta. Men enormt mycket är vunnet på om vi kan mota Olle i grind, dvs. att infektionen aldrig kan få fäste i vår fina, varma och näringsrika kropp!

Då virusinfektioner är extra aktuellt nu, ger immunologen dig sex bra hälsoråd för första försvarslinjen:

1. Basa kroppen med bikarbonat – då virus är stabilt vid lägre pH (6,0) men inaktiveras vid högre pH 8.
2. Andas bara genom näsan
3. Gör nässköljning
4. Tvätta händerna ofta och tillämpa #notouch
5. Åtgärda förstoppning med Salbaskuren, då 80 procent av immunförsvaret finns i tarmregionen i buken.
6. Var positiv, glad och lättsam i humöret för att virus använder samma receptorer som neuropeptiderna för att ta sig in i en cell – så blockera receptorerna med dina egna må bra-peptider!

Läs gärna vidare i detta intressanta inlägg. Ingen i dagens babblande paneler tar upp dessa enkla knep.

Panelanterna visar upp en skrämmande smal kunnighet – eller en bred okunnighet. Välj Själva, vilket som passar.

Läs hela Sanna Ehdins inlägg här – 6 råd mot virusinfektion

Stenålderskost eller LCHF

Weight-201x300Jag träffade Staffan Lindeberg för cirka 15 år sedan. Han var vik-läkare på min dåvarande vårdcentral vid tiden. Staffan berättade då att jag var lite för tjock. Jag var 172 centimeter lång och vägde då 91 kilo. Så vist hade han rätt. Sedan dess har jag följt honom i vått och torrt.

Då Staffans bok ”Maten och folksjukdomarna” var slutsåld i affärerna lyckades jag få köpa boken av honom vid en träff på en bensinmack i Halmstad.

Han var då på väg till ett föredrag, men stannade till för att jag skulle få boken.

Tyvärr dog Staffan alltför tidigt! Han lämnade oss under julhelgen 2016, men hans minne lever tydligt kvar än idag.

Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016)

Här en av många intervjuer med Staffan:

Vila i frid Staffan.

Saken är biff, del 2: köttet och klimatet

Jag prenumererar på dietdoctor.com. Jag visar här hur Erik Hörstadius tänker. För han tänker som jag tänker och handlar emellanåt. Här kommer våra tankar.

Kossor

Visste ni att kossor kanske kan rädda klimatet? Jag vet, det låter galet, men jag ska försöka ge er argumenten. Det har med regenerativt jordbruk att göra. Vet ni förresten vad det är? Tja, det gjorde inte jag, inte förrän nyligen, då jag började läsa in mig på den carnivoriska dieten.

Men först en liten titt i matloggen. Det var ju på det viset att jag för knappt två veckor sedan satte igång experimentet att endast äta mat från djurriket. Inte en endaste broccolibukett eller vitkålsstrimla skulle slinka mellan mina tandrader. Hur skulle det kännas? Och hur skulle det smaka? Korta svaret hittills är: inget speciellt. Med det menar jag att kroppen ännu inte verkar bry sig om avsaknaden av grönsaker och olivolja, något som ju annars ingår i min matvardag. Den känns som vanligt. Jag hade nog förväntat mig en mer permanent, och stark, ketos, nu när kolhydratintaget är i princip noll. Men jag upplever att jag halkar ur ketosen emellanåt. Gissar att det beror på sömnbrist och stress, jag har haft kämpiga veckor…

Däri ligger också svaret till varför jag inte enda måltid provat skojsig och/eller nydanande matlagning. Inte ens en liten bearnaisesås har jag försökt mig på. Vad har då legat på tallriken? Stekt kyckling, samt några andra rätt simpla köttvarianter, typ fläskkarré, blandfärs och bogstek och gammalt infryst lamm. Jag har också käkat lite lax och räkor; och en fruktansvärd massa ägg och ganska mycket ost. Crème fraiche och grädde har fått piffa upp ibland.

Har jag saknat grönsaker (och andra kolhydrater)? Ja. Har saknaden varit stor? Inte jättestor men ej obetydlig. Har jag gjort undantag? Ja. En godisbit (cirka 5 gram) jag ville provsmaka. Några jordgubbar. Samt ett tiotal popcorn – indränkta i smör – som yngsta dottern Alma poppade helt magnifikt. 3-4 köttbullar har också slunkit in med en total mjölmängd av gissningsvis 5 gram. Och så har jag druckit vin. Vi lämnar min matlogg. Särskilt inspirerande är den ju inte.

Hörde jag någon undra om vikten? Jag trodde den skulle gå ner, för både maten och matlagningen är ju tråkigare utan det gröna, och känslan är att jag äter rätt lite. Men istället står den still; eller har rentav gått upp. Och jag känner mig vätskesvullen. Tror att stressen är där och spökar. Kortisol ska ju, vad jag förstår, kunna binda vätska.

Jag är strax framme vid det regenerativa jordbruket, men först några ord om klimatavtrycket från de djur vi äter. En het potatis i Greta-tider.

Jag har enorm respekt för förre finansministern Anders Borg. Men när han i superpopulära intervjupodcasten Framgångspodden kommenterar köttätande trampar han rejält i klaveret. Han säger där att 8 av 11 ton koldioxidekvivalenter (Medelsvenssons årliga avtryck) härrör från köttindustrin. Resten – biltransporter, uppvärmning, kläder, jordbruk et cetera – skulle alltså stå för mindre än 30 procent. Helt uppåt väggarna, förstås.

Borg är inte ensam om sin köttskräck. Biffrorna – biff-siffrorna – har blåsts upp av många. Som ett exempel kan nämnas den inflytelserika dokumentären Cowspiracy, som kom 2014 och gjorde starkt intryck på bland andra mina döttrar. Där läggs drygt 50 procent av människans klimatavtryck på köttindustrin. Denna industri hamnar i filmen också i skottgluggen när det gäller vattenåtgång. Vad filmen inte säger, är att en stor mängd av boskapsskötselns vattenåtgång är helt okontroversiell. På de allra flesta håll där boskap föds upp, är vattentillgången i princip oändlig.

En annan infallsvinkel på det rimliga i att äta kött är att på cirka 40 procent av jordens ”växtyta” går det inte att odla. Däremot kan djur äta grödorna och sedan bli vår mat. Det blir ju en helt annan kalkyl än i djurindustrin, där vi först odlar en massa grödor (och producerar antibiotika), bearbetar och transporterar dessa, för att sedan trycka in dem i djuren innan vi slaktar dem.

Vilka siffror gäller då? Och vad beror felaktigheterna på? På fråga 2 finns faktiskt ett tydligt delsvar. 2006 kom en FN-rapport med enormt genomslag, där man vad boskapen beträffar räknade med hela produktionscykelns klimatavtryck, inklusive djurtransporter och bifftransporter och foderproduktion och metanutsläpp från djurens matsmältning. Medan transportsektorn inte belastades med sina klimatavtryck från exempelvis själva tillverkningen av fordonen (givetvis väldigt energikrävande). Siffrorna blev därför helt skeva. Ett fel som senare erkändes, men informationsskadan var redan skedd.

Till fråga 1. Olika svar beroende på var man letar… En siffra i svang är 15 procent (ungefär lika mycket som jordbruket). Men det finns ansedda forskare som hamnar väldigt mycket lägre. Beräkningarna utgår från hur dagens köttproduktion ser ut. Men tänk om den kan göras mer miljövänlig och effektiv? Och nu är vi inne på det inledningsvis nämnda regenerativa jordbruket, som allt mer ådrar sig intresse från både forskare och jordbrukare och redan börjat skala upp. Som jag förstår det, går det till ungefär så här:

Korna äter lagom. Vilket betyder det översta på grässtrået. Resten av plantan trampas ner till marken. Den börjar då växa igen, eller skjuter rotskott, och binder därigenom kol. Samtidigt blandas de nedtrampade stråna och växtdelarna med (naturligt) gödsel, vilket startar nedbrytningen. När mikroorganismerna bryter ner växtdelar och gödsel bygger de en näringsrik jord som kan lagra mycket vatten. Även i denna process binds kol i jorden.

Men när korna överbetar, det vill säga betar ner gräset för långt, får plantan aldrig en chans att återhämta sig. Istället dör gräset, och marken blottas. Följden är att mikroorganismerna förstörs eftersom de exponeras för solljus. Nedbrytningen avstannar och kolet i växtdelarna omvandlas till koldioxid istället för att bindas i marken.

Ett annat scenario är underbetning. Gräset trampas för lite, vilket gör att det står kvar och vissnar. Då utsöndras också koldioxid. Konventionellt jordbruk kombinerar ofta över- och underbetning. Djuren släpps ut på en stor yta och äter de det goda gräset men rör inte det dåliga. Det goda gräset blir nerbetat och dör, medan det dåliga gräset fröar av sig, vissnar och släpper ut koldioxid i luften.

I regenerativt jordbruk ser man till att korna får smaska i sig lagom mycket under några dagar på liten yta tills en korrekt nivå av betning uppnåtts. Sedan flyttas de till ny yta. Konstgödning – som vållar kostnader i form av tillverkning, transport, urlakning av jordar samt miljöförstöring – ersätts under sådana här förhållanden av kossans egen skit. Resultat: näringsrika istället för urlakade jordar. Och att koldioxid förs från luften ner i jorden via fotosyntes och växtdelar som blir en del av mullen. En mäktig koldioxidfälla med gigantisk potential att trolla bort koldioxid från atmosfären.

Det finns ju numera fejkburgare med låtsaskött. (Har ej smakat.) Deras klimatavtryck är förvisso klart lägre än burgare med kött från vanliga ”köttfabriker”. Men enligt vissa beräkningar är klimatavtrycket under noll för ”regenerativa burgare”.

Kossan Doris en klimathjälte – den såg ni inte komma!

Det här är alltså ett för mig tills nyligen helt okänt sätt att tänka kring matproduktion. Jag kan bara hoppas att jag någorlunda begriper det jag skriver – och att ni gör det också! Men en sak står klar, och det är att vi människor bortom vanetänkandet gång efter gång upptäcker helt nya och spännande världar.

Saken är biff, del 1: köttet och hälsan >>>

Är gott och må bra.

Saken är biff, del 1: köttet och hälsan

Jag prenumererar på dietdoctor.com. Jag visar här hur Erik Hörstadius tänker. För han tänker som jag tänker och handlar emellanåt. Här kommer våra tankar.

Carnivore

Under knappt en vecka nu har jag ätit fläskkarré, sidfläsk, crème fraiche, ägg, lax, räkor, smör, ost. Det är väl ungefär det hela.

Varför denna något ensidiga och extremt icke-gröna kost? (Det enda från växtriket jag fått i mig: lite vin.) Jo, för jag har länge varit nyfiken på hur det känns att äta carnivoriskt. Jag känner människor som känt en ökad energi av denna kost – kommer det att gälla mig? Kommer jag att ha lättare att vidmakthålla ketos? Blir det outhärdligt trist att inte få äta en endaste grönsak eller litet bär? Blir vardagsmatlagningen med barnen knepigare?
Frågorna hopar sig.

Nu har jag äntligen fått tummen ur. Jag tänker hålla på några veckor. Och under resans gång ska jag försöka fördjupa mig i det carnivoriska ätandets inverkan på:

– Hälsan
– Klimatet och miljön
– Djurens väl och ve

Jag kommer inte riktigt ihåg när jag först hörde talas om den carnivoriska dieten, men jag minns att jag tyckte den lät konstig. Inget från växtriket! Rakt på tvärs mot det allt dominerande budskapet från samhällets auktoriteter – hemkunskapslärare, läkare, dietister, myndigheter, föräldrar med flera – om att frukt och grönt inte bara är nyttigt, utan rentav nödvändigt. Äldre tiders sjömän fick ju skörbjugg innan de styrde upp mathållningen. Och vem vore Karl-Alfred utan sin spenat?

När jag för några år sedan mer på allvar började läsa in mig på LCHF, hamnade frukt snabbt i skottgluggen. Att den moderna tidens frammanipulerade sockerbomber, från kaliforniska apelsiner till thailändska honungsmeloner, kan vara problematiska för den metabolt sjuke framstår ju som ganska rimligt. Men på något sätt måste vi ju få i oss vitaminer och antioxidanter! Tur då att lågkolhydratalternativet grönsaker kvarstår. Broccoli, kål, spenat, squash et cetera.

Fast stämmer det verkligen? Är grönsaker något du måste äta? Nej, inte enligt carnivorerna. För de där vitaminerna finns också i kött. Och det är ju egentligen rätt logiskt. Om en gnu betar på savannen, och vi sedan dödar och äter gnun, då får vi ju i oss näring från det gnun är uppbyggd av. Det vill säga vegetabilier. Och tittar man i näringstabeller över kött och fisk och ägg, ser man att det kryllar av vitaminer i dessa livsmedel. Utom ett. För C-vitaminet lyser i de allra flesta fall med sin frånvaro, vilket kan ställa till problem för just oss människor. Till skillnad från djuren, kan våra kroppar inte själva tillverka C-vitamin. Men gillar du inälvsmat är det inga problem. Några hekto lever ger hela dagsbehovet. (C-vitamin är dessutom väldigt enkelt att ta som tillskott.) Här hittar du en förklaring till att inuiterna, som ju traditionellt levt frukt- och grönsakslöst, kunnat få i sig tillräckligt med C-vitamin. En annan är att de ätit valskinn, ytterligare en animalisk C-vitaminkälla.

Och om vi nu lämnar C-vitaminet och går in på protein, så kan det vara på sin plats att introducera ett mått som heter DIAAS (Digestible Indispensable Amino Acid Score) och handlar om tunntarmens upptagning av aminosyror från livsmedel. Och här visar det sig att kött slår grönt. Det vill säga biotillgängligheten av proteinet vi äter – det vi faktiskt tillgodogör oss – är större i animalisk kost jämfört med vegansk. Det betyder inte att veganer inte kan få i sig tillräckligt med protein. Men de måste på grund av det sämre upptaget äta mer protein. Vidare måste de läsa på ordentligt för att få i sig rätt mix av aminosyror. Och det viktiga B12-vitaminet måste de ta som tillskott.

Sammanfattnigsvis: ur näringsmässig synvinkel går det alltså att äta strikt carnivoriskt. Men ökar inte risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Särskilt rött kött och mättat fett har ju kopplats till dessa folksjukdomar. Skrapar man på ytan ser man att dessa kopplingar bygger på svag grund. De kommer från så kallade epidemiologiska studier. I vissa av dessa har man kunnat se en större sjukdomsrisk för högkonsumenter av kött jämfört med lågkonsumenter. Men är köttet verkligen boven? Själva orsaken till den högre risken? Det kan ju vara så att köttätare generellt lever mindre hälsosamt. De kanske röker mer, tar till sig färre kostråd, är tjockare, grillar maten för hårt, motionerar mindre. Att en studie fastslår ett samband är inte samma sak som att fastställa orsak och verkan. Folk äter mer glass på sommaren. Fler människor drunknar på sommaren. Men det är ju inte glassen som orsakar drunkningen, eller hur?

Förutom inuiter är det inte många som ätit carnivoriskt under en längre tid. Därför finns egentligen inga stora och seriöst upplagda studier som kunnat undersöka om den som äter carnivoriskt tar hälsorisker. Eller för den delen om det motsatta förhållandet råder, att carnivorisk diet är nyttigare än blandkost.p>

Mänsklig kunskap består ju inte bara av forskning. Ibland tittar vi på enskilda fall ur verkligheten, och bildar oss en uppfattning utifrån dem. Och här kan vi konstatera att väldigt många människor tycker sig ha fått bukt med såväl autoimmun sjukdom som psykisk ohälsa genom att äta strikt animaliskt. Som exempel kan nämnas den världskände samhällsdebattören och psykologen Jordan Peterson och hans dotter Mikhaila, som båda säger sig ha hävt svåra sjukdomstillstånd genom att helt skippa det gröna.

Vad skulle mekanismen bakom denna hälsoförbättring kunna vara? Jo, en del skulle nog säga att familjen Peterson och andra fått ner inflammationen i kroppen. Och faktiskt är det så att vegetabilier innehåller en del ämnen som kan trigga inflammation. Till skillnad från djuren kan de ju inte springa ifrån sina fiender! Därför är växter ena rackare på att utveckla mer eller mindre potenta ”gifter” – lektiner (bland annat gluten), trypsinhämmare, fytinsyror, tanniner – så att ”växtrovdjur” avskräcks från att äta dem och därigenom föra bort fröna från den plats där plantan ju redan trivs och vill att nästa generation ska få vara kvar på.

Det roliga ordet ”växtrovdjur” hittar jag när jag läser läkaren och forskaren Steven Gundry. Han beskriver vissa vegetabilier – exempelvis spannmål, baljväxter och quinoa – som starkt inflammationsdrivande. Exempelvis är talet om nyttan med fullkorn, enligt Gundry, ”en enorm missuppfattning” (ur boken Växtparadoxen: de dolda riskerna med ”hälsosam” kost som orsakar sjukdomar).

Kött är nyttigt men akta dig för grönsaker! Det är ett väldigt motvalls budskap, och bara det gör det ju värt att pröva på. Så tänker i alla fall min inre rebell. Men miljön och klimatet, då? Till det ber jag att få återkomma.

Du kan även läsa originalinlägget här >>>

Du kan även läsa om Erik Hörstadius här >>>

Ha det gott med era liv.

Löpning gör dig hjärnsmart

Hej på er!

Jag lägger in detta reportage av Johan Renström från Runners för mig själ och för att sprida det till andra med samma behov av nytändning som mig. Jag lade nyss in ett annat inlägg här också det från Runners. Jag behöver en massa pep idag för att komma igång efter ett långt uppehåll på grund av ”rädsla” efter en operation. Håller det för större ansträngningar?

Här under kommer reklamfri text från inlägget av Johan Renström:

Som löpare lär du dig dina fysiska och mentala gränser. Varje löpsteg är en ny sida i boken om dig själv. Du bläddrar i dina tankar och utforskar din fysik. Du blir starkare, klokare och smartare.

Löpning förändrar dig. Efter en löptur känner du dig redo att lära och att ta in ny information. Du upptäcker att dina tankar är mer positiva – saker du oroade dig tycks inte längre lika oroväckande. Det är inte något du inbillar dig. Nya studier visar att du inte bara blir smartare och klokare av löpning – du känner dig även i bättre känslomässig balans.

Bättre hjärna

I höstas publicerades en studie som visade att en löptur på 3-5 km förbättrar synapserna mellan nervceller i hippocampus, ett hjärnområdet som är viktigt för inlärning och minne.

Wiki

Hjärnforskarna gjorde sin upptäckt när de analyserade gener i nervceller som aktiverades under träning. En gen som kodar för ett protein som böjer cellmembranet, utmärkte sig mer än andra gener. Löpning aktiverar denna gen, vilket ökar tillväxten av nervcellens dendriter. Dendriter ser ut som en trädkrona och fångar upp signaler från andra nervceller. De kan utgöra 99 procent av hela nervcellen. Det är där synapser bildas och kopplar ihop nervceller.

Växande dendriter

En löptur på 3-5 km leder till att dendriterna skjuter skott. De växer för att du ska lära dig. När du springer växer det ut nya grenar från dina nervceller och de kan fånga minnen som är viktiga för din överlevnad.

dendriter

Från närliggande nervceller kommer axoner – nervcellens stam – som letar sig till dendriterna och i mötet kopplas nervceller samman med synapser. En synaps är en plats där en elektrisk signal från en sändande nervcell omvandlas till kemisk information som flödar till en mottagande nervcell. Den mottagande nervcellen beräknar sedan om den ska skicka eller inte skicka den elektriska signalen vidare. Så byggs ditt nätverk upp. Det är där du och dina minnen blir till.

Löpning stabiliserar känslor

I en studie från 2017 undersökte forskarna hur löpning påverkar människors känslomässiga reaktioner. Deltagarna i studien delades upp i två grupper: en grupp stretchade i 30 minuter, den andra gruppen sprang i 30 minuter. Därefter fick samtliga se en upprörande filmscen. Deltagarna rapporterade sedan sina känslomässiga upplevelser. Det visade sig att de som sprungit i 30 minuter återhämtade sig snabbare från filmen än de som bara ägnat sig åt stretching.

Klokare

När du springer blir din hjärna bättre på flera olika sätt. Din känslomässiga balans blir bättre. Dina kognitiva förmågor förbättras. Du ser livet lite mer från den ljusa sidan. När du springer lär du dig också att vara här och nu för du kan inte vara någon annanstans. Det är viktigare än någonsin. Det kanske är det allra bästa med att springa.

Ut och spring folket, så ses vi.

Medelhavskost och demens

Som jag har berättat tidigare går jag på kontroll för prediabetes. Min läkare och min diabetessköterska vill att jag ska äta Metformin Bluefish 500 mg. Naturligtvis är jag mot denna medicin som kan orsaka dödsfall om jag har otur.

Jag försöker äta så nyttigt som möjligt för att hålla insulinkurvan på en för mig godtagbar nivå. Nu läser jag om en intressant ”Ny studie kring medelhavskost och demens”.

Man ställer sig bland annat frågan om en så kallad medelhavskost och träning kan bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en världsunik studie som nu påbörjas vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.

Dietist– Det finns en hel del som talar för att kost, träning och modern diabetesbehandling kan påverka utvecklingen av demens, men det saknas evidensbaserad forskning på området. Den här studien blir den första i sitt slag i världen, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien.

Personer med typ 2-diabetes löper större risk att utveckla demenssjukdomar, jämfört med personer utan diabetes. Om personen dessutom redan har en mild minnesstörning, ökar risken ytterligare. Forskning pekar på att den förhöjda risken hänger samman med en kombination av höga nivåer för blodsocker, blodfetter och blodtryck samt låg fysisk aktivitetsnivå och övervikt.

Det talar för att risken att utveckla demens går att påverka genom att förändra dessa faktorer, bland annat via ändrad livsstil med kost och träning och en optimerad diabetesbehandling. Hittills har dock inga studier gjorts på människor som har förändrat sin livsstil och kost, vilket den nya studien i Uppsala och Umeå råder bot på.

Läs hela inlägget här >>>

Ett av mina tidigare inlägg här: Jag har blivit fri från diabetes

Ha det gott, men ät inte för mycket snask och kolhydrater.

Religiös på gamla da’r

Jag har haft tankar på och börjat praktisera en blandning av och ett mellanting mellan carnevore-, paleolitisk-, evolutions- och lchf-kost. De här tankarna har nu omvärderats efter kvällens film på Kunskapskanalen. Filmen har fått mig att tänka om – på riktigt.

Filmen visar att det – finns inga perfekta dieter. Den enda varaktiga bantning viktminskning är att operativt minska magsäcken eller att koppla förbi den. Krav för operation.

BenNadlerNarratively4-VN-522x310Bild: Narratively

Ingen av dessa två metoder känns speciellt attraktiva. Däremot känns det mycket mer attraktivt att tänka, äta och träna enligt filmen. Jag bantar inte genom att röra på mig, men jag lever ett bättre och friskare liv.

Man underströk att motion inte direkt förändrar vikten, men förändringen sker med hälsan och hälsoförbättringar.

Tänk att en 73-åring kan bli religiös på gamla da’r. Med tanke på tidigare skrivna med träning, kan det bara bli bra.

Så, så småningom drar jag ut i skog och mark, för att få i mig lite superpiller.

Ät gott och motionera lagom folks.

Mina allvarliga försök

Kroppen sköter sig själv om den bara får lite hjälp, sägs det. Därför har jag börjat hjälpa min arma kropp med riktig och hälsosam kost.

Idag blev det The gräsänkling blues på grund av att frun är ute och äter på annat håll. Hon gör nämligen så emellanåt.

Gräsänkling

Till denna läckra och välsmakande LCHF-middag dricker jag porlande vatten, vilket gör att måltiden smakar så mycket bättre.

Tidigare har familjen druckit olika sorters 2,8%-öl. Kanske inte den trevligaste drycken till en vällagad middag, men skön iskall när det är ”ljummet ute”.

Framåt kvällen blir det emellanåt en försenad efterrätt med ett äpple i bitar tillsammans med 40% grädde. Det är riktigt kalas det.

Nu blir det troligen inte mer nedtecknat här under några timmar. Det skrivs och redigeras nämligen på en historia om min KML.

Några länkar från tidigare nedtecknade noveller här om kost: Lugna nätter och Det röda köttet.

Läkaren behandlar patienten, medan naturen läker honom!

Lev väl vänner.

Bra om du äter animaliska produkter

Jag läser om och lyssnar till två dietister som berättar om kosten och kostens betydelse för vår hälsa. Länk till filmerna finns i slutet av inlägget.

Tvärtom vad livsmedels- och läkemedelsverket säger, behöver människan äta animaliska födoämnen för att hålla sig frisk.

Dietisterna kritiserar produkter som ersätter kött: ”Går miste om viktiga näringsämnen”


Det går inte att klicka på bilden.

Dietisten Anna Hamilton i Jönköping övertygas om att människor behöver äta kött, fisk, skaldjur och grönsaker. Hon är kritisk till produkter som är tänkt att ersätta bland annat kött

Anna Hamilton ser risker med att äta produkter som ska ersätta bland annat kött, hon menar att produkterna kan sakna viktiga näringsämnen.

– Vi vet exempelvis att kvinnor i ung ålder får i sig för lite järn idag, om de personerna fortsätter att äta de här hel- och halvfabrikaten som ofta är veganska, så får de inte i sig de mängder av järn som de behöver, säger hon.

”Kan fraktas från andra länder”

Hon lyfter även aspekten att en del av de veganska och vegetariska varor som syns i butiker och är ett alternativ till bland annat kött kan ha transporterats från andra länder.

– Om det skulle vara på det sättet vet vi ju inte hur bra det blir för miljön, säger Anna Hamilton.

Hör Anna Hamilton berätta mer vad hon anser är viktigt att tänka på när det gäller kost i klippet ovan.

Vad är sant och vad är falskt om vegankost och träning? Näringsfysiologen Linda Bakman reder ut vad vetenskapen vet idag.


Det går inte att klicka på bilden.

Observera att filmerna finns i inlägget här >>>

Må gott och lev väl folket.

Bålstyrka behövs

Idag var det finalen hos min kiropraktor. Lite tryck och knak blev det allt idag. Troligen har jag slappat till kroppen efter senaste operationen. För smärtan är ett sätt för kroppen att försvara sig mot fysiska ”ytterligheter”.

Jag fick lära mig några nyttiga övningar för att stärka bålen. Bland annat bör jag göra dessa övningar! (klicka på bilden)

Nu blir det att öva, öva och öva igen. För att citera någon lärd filosof: Upprepning är inlärningens moder.

Jag ser fram nu mot att få tillräcklig bålstyrka så att jag kan börja jogga igen. Jogging är fantastiskt för både kropp och själ.

steve-wiesner-3zp7mC4yTCw-unsplash-900x600Bild: Runner’s World

Nu ska jag smyga mig ner på husets flygande matta för att se om jag kommer ihåg de övningar som jag fick lära mig idag. Det är inget fel på minnet, det är bara aningen kort.

Ha de gött där ute.

Om fettförbränning

Hej alla glada!

Jag som är en gubbe med lätt övervikt (BMI 26) läser allt jag kommer över för att kunna sitta i soffan, titta på sportteve och samtidigt bränna fett. Under tid och med allt läsande inser jag tyvärr att det inte finns några genvägar. Det handlar bara om kost och om att bränna det jag stoppar i mig.

Det handlar om atomer!
Fettförbränning handlar om atomer. De måste ut ur kroppen om du ska tappa vikt. Men hur tar de sig ut? Jo, du andas ut fettet.

Många tränar för att bränna fett. Men de flesta tycks tro att fett som brinner förvandlas till energi eller svett.

Enligt Einsteins berömda formel E=mc² innehåller ett gram fett lika mycket energi som en atombomb – ett kilo fett som omvandlades till energi skulle därmed utplåna ett land. Om du svettades ut fettet skulle gymmen drypa av fett.

Men hur tar sig fettet då ut ur kroppen? Jo, massa består av atomer och det är atomerna som måste ut ur kroppen.

Lagen om massans bevarande
Tänk dig att din kropp är inlindad i plast. Om du ska kunna förlora massa, måste den på något sätt passera genom plasten. Så säger lagen om massans bevarande. Byt ut liknelsen med plast mot en riktig kroppsyta och kvar finns fyra sätt för massan att passera ytan:

– avyttring (hud, hår, naglar och sånt)
– olika typer av utsöndringar (det man gör på en toalett)
– svettning
– utandning

Punkt 1 är försumbar och kan strykas. Du har kanske märkt att det bildas damm där det finns människor. Dammet under sängen består mestadels av avyttringar. Men damm väger nästan ingenting.

Punkt 2 är också försumbar. Det mesta – fibrer och osmältbart material – går rakt genom kroppen tillsammans med några miljarder döda bakterier. Det blir aldrig en del av dig.

Då återstår bara punkt 3 och 4. En bråkdel av fettet blir vatten som följer med svetten, men den allra största delen andas ut. För att förstå detta måste du först förstå vad fett och massa är.

Svettning

Molekyler och atomer
Massa består av atomer och fett är således en bunt atomer. En bunt atomer bildar i sin tur olika molekyler som till exempel fettsyror och glycerol. En molekyl glycerol med tre fettsyramolekyler kallas för en triglycerid. Den består av 55 kolatomer, 104 väteatomer och 6 syreatomer, eller C55H104O6.

Läs hela reportaget i Runner’s om hur du bränner fett >>>

Det är dags nu

Under tid har jag experimenterat med olika dieter för att må bra och behålla min nedgångna vikt. År 2004 när mitt kontrakt med sjukvården gick ut, vägde jag en bit över 90 kilo. Jag hade ett BMI på 32. Idag har jag ett BMI på 26, men det finns en bit att gå fortfarande.

Utöver min lilla rondör så har jag drabbats av KML, men min KML hålls i schack med en medicin som heter Glivec. Jag blir även stucken i armarna var tredje månad och träffar läkare varje år.

Även mina blodkärl är lite skröppliga efter en olyckshändelse då femoralisartären skadades. Efter ett antal år bildades ett aneurysm nedanför ljumsken. Jag har sedan opererats ett flertal gånger i ljumske och lår.

Med tanke på de små bekymmer jag har, har jag letat efter sätt att bibehålla min fysiska vigör. Häromdan hittade jag Martina Johanssons, hemsida, Martina på Facebook och hennes bok om Keto. Det blev en väckarklocka.

Efter att ha läst igenom boken och rådbråkat familjens ekonomi, började jag lite försiktigt med en Keto-frukost idag. Tidigare har jag endast druckit svart kaffe till frukost. Idag fanns det både ägg och bacon i kylskåpet.

Inte nog med att det är nyttigt med bacon och ägg. Det är förbaskat gott med. Naturligtvis har jag ätit riktig hotellfrukost med bacon och ägg under mina eskapader som ingenjör. Men hemma har det varit skralt med kockandet. Nu får jag tänka om. Vi hörs vidare.

Ha det gött folk.